Outback resan: Alice Springs -- Ayers Rock --- Darwin & Kakadu

UH UH UUUUUUUH! Nu e ja då tibax i Sydney efter 2 veckor av otroliga upplevelser och äventyr. En av de bästa resorna någonsin och jag har fått uppleva såå mycket helt otroliga saker! Så tyvärr kommer de här inlägget att bli lååångt:) Men de som int orkar läsa kan se på fotona:) Underbart har det varit, och totalt annorlunda än precis allt annat. Jag har sovit under stjärnorna, vaknat 5-6 varje morgon, varit mitt i ingenstans, åkt helikopter, varit med om ett mycket dåligt försök till flygkapning, sett alla möjliga djur som vilda hästar, kameler, ormar och kängurur, och varit utan täckning i kännykkän i nästan 2 hela veckor. Och skönt har det varit! Men är nog skönt att vara hemma igen i egen säng. Man blir helt slut av alla upplevlser och att "leva i en väska". Kändes riktit hem hem att komma till Sydney! Välkommen med att läsa om mitt äventyr till mitt i ingenstans, och de var de verkligen! Och ja känner verkligen att jag "lekt" med livet flera gånger med alla ormar, krokodiler och flygäventyr. Samtidigt känner ja också att ja e helt totalt borta i allt som hänt. Som tex skolmassakern som jag inte hade nån aning att hänt förrän typ en vecka senare. Skämmande hur allt kan förändras så snabbt. Jag tänker på er därhemma!

Ajöss Sydney:

Jag reste alltså med norska Camilla som e lika gammal som jag, kommer från Bergen men studerar i Oslo. Hon studerar media och film och vi har känt varandra nästan hela min tid här i Australien. Vi hade en tidig morgon och tog flyget från Sydney till Alice Springs som befinner sig precis mitt i Australien i det som kallas för "red centre". I Sydney var de ännu lite kyligt men när vi kom fram till Alice Springs var det hett och sanden yra omkring. Flygplatsen var kanske lika stor som Åbos, så man gick ut ur flygplanet på marken och gick in och tog väskan:) Vi åkte till hostellet och det var riktit hett. Fundera på att ta ett sim i den snuskiga poolen men bestämde oss att gå till "city" istället. Staden e ju då alltså ganska superliten :) När vi gick så såg vi en front me dåligt väder, och plötsligt börja de regna och åska. Konstit eftersom de just va såå hett o vackert. Vi gick in i K-mart (typ Anttila) eftersom de börja störtregna och efter en stund slog de ner i huset och strömmen gick. De måste "evakuera" alla kunder och vi gick och stod i dörröppningen. Stormen var helt sjuk! Och kuulemma så e de sällan en sån storm så intressant va de ju för oss. De hade metallstolpar utanför med solskydd för bilarna som bara föll på bilarna, träden föll och kvistar flög omkring. Staden "förstördes" lindrigt men ingen skakades va ja vet. Men helt sjukt. När vi gick vidare låg de träd och kvistar överallt, och detta tog bara runt 15 minuter! När solen igen tittade fram gick vi upp till en utsiktskulle och såg att en sandstorm var på kommande. Vi såg en hel del aboriginer "i byn", som verkligen ser lite skrämmande ut ibland. Men de kan hända att de e de som e hemlösa som hängde runt i Alice Springs, för de e just de som de gör, hänger omkring när man ser dem. Senare träffa vi dock aboriginer som såg mer vänliga ut. Vi gick och äta och gick till hostellet. I hostellet var elektriciteten borta hela kvällen och eftersom vi måste vakna nästa morgon runt 4-5 så gick vi i säng tidigt. Fanns int så mycket annat att göra heller i mörkret:) (förutom att ta en dusch, men ja konstatera först i duschen att ju varmvattnet int funkar.. kallt!) Men ja säger bara en sak: Pannlampa rocks (tack ma & pa)! Ja ha använt den såå mycke! Super på hostellet så man int måst väcka alla o i outbacken va den grejt! Var stor succé eftersom inte ens alla guider hade en sån. Så verkligen bra när man jobba, fixa mat eller sku gå i "säng".

Dag 1:

Nu började vår egentliga "tour" som vi hade bokat genom outback safaris (adventure tours). Vi bokade alltså en 10 dagars resa som bestod av 3 stycken 3-dags resor. Vår första var runt Alice Springs ner till Ayers Rock (Uluru) i det röda Australien. Man sku kanske tro att där e öken, men det växer faktiskt buskar och träd. Men torrt och hett e de ju nog. Men int för oss. Stormen hade gjort så att temperaturen hade sjunkit med runt 10 grader och vinden var kall. Så vi som förberett oss med shorts fick ju frysa så tusan. Men kanske helt bra så eftersom vi gick mycket längre promenader. Vi var 17 personer på vår resa. Outback Jess var vår guide och hon var sååå bra! en ung och "redi" tjej på 24 år som skötte allt från att köra minibussen, höll koll på att alla hjälpte till och allt blev gjort, guidade och allmänt var allt i allo. Dessutom höll hon koll på att alla kände varandra och hade skoj, så resan blev superlyckad. Annars fanns de me på turen några japaner och personer från Taiwan, varav hälften inte kunde nästan nån engleska. Men roligt verkade de ha. Guide Jessicas mamma var också med, första gången i red centre, Mel och Nina från Tyskland och the lovers (Dominique från Polen och hennes kille från Brasilien). Och så förstås vår Italienare som varken förstod eller tala engeska. Och han va så veke. Men helt rolig! :) Vi åkte ganska mycket idag eftersom de e runt 400 km till Uluru från Alice. Första stoppet var en kameltur. En kort tur i en hage, men skoj var de. Har faktiskt aldrig gjort de förut. Vi kom till vår "camp" som låg en bit från Ayers Rock och när det var vindstilla var de faktiskt helt varmt:). Stället var en camp för olika grupper, så de fanns gemensamma duschar och wc, och så hade vi ett hörn för oss själva. Kändes som att vi var ensamma eftersom man inte såg många andra. Efter lunchen där så åkte vi till Kata Tjuta Nationalpark, där vi gick på en promenad/klättring i bergen. Vackert va de! Så fint, rött och annorlunda. Vi såg en minikänguru, wallaby. Vädret var just passligt nu. Inte för kallt, men inte för hett heller, just passligt för topp + shorts. Efter vår "vandring" åkte vi till Ayers Rock (Uluru som man ska kalla de nu). Vi lärde oss under alla resor en massa om aboriginerna och deras historia + kultur. Supern intressant! Så Uluru, e alltså den röda monoliten (aussiestenen) som e såå mega typisk för Australien. Uluru e känt för färgskiftningarna som är djupt röd vid soluppgång och nedgång och blir svartglänsande efter regn. Så därför ska man uppleva soluppgång + nedgång där. MEN ja måst säga att huhhu, så turistit de var. Vi hade inte sett så mycket andra mänskor eller turister under dagen, men plötsligt var det vid Uluru runt 500 andra turister, typ 12 bussar och världens serveringar med skumppa och mat. SÅ ja tycker att de tog fiilisen ner. Kändes int outback på de sättet, utan jag gillade mer det "riktiga" outback livet. Hur som helst så var ju Uluru "bara" en stor sten:) Men haha, nog var de ju fint med de olika färgerna, helt otroligt att den är så röd. Och fast vi int hörde till de fancyga bussresorna så skåla vi me vin i våra plastmuggar:). Efter Uluru blev de ju kolmörkt, eftersom solen gått ner. Känns fortfarande konstit när de e hett och mörkt. Men där va ju int hett. När solen gick ner blev de kallt igen, o super kallt. Vi laga middag tisammans och sov under stjärnorna. Såå otroligt. Och de känns som att här sku va mer stjärnor än i Finland. Men de säkert bara för att de inte så ofta e stjärnklart i Finland jämfört med här. Och på tal om de, vitsi då när ja kom till Australien, ja minns när ja första gången såg månen, som ju e rakt upp i himlen, såå konsti fiilis:). Okej, nå åtminstone så slockna elden ungefär samtidigt som ja fick sömn, o shit de va iiskallt. Ja frös hela natten, men skönt var de ändå att ligga ute i friskt luft och titta på stjärnorna.:)

Dag 2:

Väckning 4.30 och upp iväg för att titta på Uluru sunrise. Usch va ja frös, var riktit iskallt och hade faktiskt ingen lust att stå ute o titta på soluppgången. Fast vackert va de igen, nog för att ja tycker att färgerna va ganska samma som förra kvällen. Och igen satt alla kineserna o de andra fancyga busslasten och åt sitt morgonmål på sina hopfällbara stolar.. seriöst.. e de nu sen outback! Men direkt när solen kom upp blev de lite varmare:). Vi börja med Malaleden, där vi gick en kort bit runt Uluru med Jess som berätta oss en hel del historier om aboriginerna. Super intressant! Där fanns bla. en målning av ett flygplan, som antagligen e första gången någon såg flygplan där. Och en del ställen e så heliga att man int får fota dem och eftersom de e kvinnornas heliga ställen måst aborigin-männen gå 1 km ut från Uluru vid det stället och inte titta mot Uluru. Men usch va vi frös här. Sku verkligen ha vilja ha min vinterrock, för tro mig, vinden var iskall. Speciellt efter en natt utomhus. Men de va alltså stormen som gjorde de kallt. Efter den korta turen gick vi alla runt hela Uluru 8-9 km. Var skönt att röra på sig och se hela Uluru. En del mänskor klättrar upp på Uluru. Aboriginerna önskar att man inte gör de, men man får om vädret tillåter (vilket de inte gjorde nu), men vi ville inte. De helt enkelt fel mot aboriginerna, och de e ju deras heliga område. Dessutom såg de helt sjukt farligt ut, och flera mänskor skadar sig eller dör där. För de e alltså påriktit en klättring rakt upp på en hal klippa. Och om man slintar så e de bye bye glid ner. Efter vår promenad åkte fiilisbussen vidare (vilket de verkligen var, otroligt bra musik och Jess sjöng med för fullt. Hon lärde oss också en massa aussiesånger, och spela riktigt outback musik hela resan). Vi såg en Thorny Devil på vägen - en röd-gul taggig ödla. Vi kom till vår andra camp och stamna ju förstås igen på vägen och samla ved till brasan. Och så såg vi kameler igen. Det var så kiva när alla fixa mat tillsammans och hjälpte till med allt, så man verkligen kände att vi var i outbacken. Idag laga vi ordentlig middag me eget bröd som vi laga på brasan, spaghetti bolognese och kängurusvans. Kängurusvansen var som en avklippt svans, så när man kände på den hade den ännu all päls på! Så vi slängde den på brasan och så brann håren bort och så "skala" man den efter att den varit där. Crazy men riktigt gott faktsikt. Och så grilla vi också marshmallows, namii:). Idag var de som tur varmare, så jag frös inte så mycket alls. Och stjärnorna va lika fina som igår!

Dag 3:

Idag på morgonen så vi en dingo (en vildhund) när vi lämnade lägret. De kan stjäla skor och saker som luktar människa om man inte lägger dem under sin swag (som alltså e som en stor sovsäck med madrass där vi har sovit). Vi åkte till Kings Canyon som är en sandstensklyfta med flera hundra meter höga klippväggar. Vår vandring var kortare idag, men mer krävande pga mer klättring. Vi börja me "heart-attack hill" som verkligen beskriver att man int ska gå där om man inte har tiräckligt vatten och dålig kunto.Men helt bra gick allt och vi såg en massa fina landskap! På vägen "hem" mot Alice Springs stannade vi i en art gallery och titta på aborigneras konst o ja köpte ett armband. på vägen såg vi en kamelmamma med sin kamlebebis. Historien om hu kamelerna kom ti Australien e ganska funny. Först skicka de en hel massa kameler men bara en kom fram pga att de andra dog, men den kamelen dog eller dödades också. Senare på 1870-talet skickades de en hel del igen, för att hjälpa med transport när de byggde någon sorts kommunikationslinje genom australien om ja minns rätt. Efter att den va klar sku kamelerna dödas, men eftersom ingen ville döda sina egna kamleler släpptes de fria istället. Vi gav Jess en kängurumjukis som tack för att hon va så bra (gissa vem som fixa;) ). Vi träffa alla igen i Alice Springs för middag. Så hela gruppen samlades med de andra grupperna för middag o fest. Vi som sku vidare måste dock i säng i tid eftersom de igen va väckning 5! Men gissa hu skoj de va att se Jess efter dusch och vanliga kläder. Haha, hon va såå outback på resan och nu en rikti partypingla! coolt! Och hennes pojkvön va också där, mega outback-jack (ben) men ni sku ha digii. Megahot! Han va också en guide.

Dag 4:

Vår andra tour började som var från Alice Springs till Darwin (1600 km) så de va mest ganska mycke köras. De va en relaxing resa mellan red centre äventyret och Kakadu äventyret, så mänskor har nåt att göra mellan resorna. Mer relaxed va den med längre morgnar (6-7 jej:) ) och sim o chill. Vi sku egentligen ha 2 minibussar men pga en massa personalproblem blev det en stor buss för 43 pers. Men helt okej va de, och sköna bänkar att sova i. För trötta var vi. Vår Guide var Marc (typ 40 år och mega outback.. han hade så mycke brösthår (iuuu) så de så ut som en brun skjorta).. Och så va Brett där som va en ganska ung kille. Han gjorde resan första gången så han visste int så mycke, men helt skoj va han. Vi stanna igen i en art gallery (jeej, hmm.. i början nog, men inte efter att vi sett så många olika). I början blev vi helt störda för Marc berätta så mycke fakta i bussen, men sen så tyckte vi nog om honom, O vitsi han visste massor! Vi stanna vid Devil's Marbles som är en massa runda röda stenar som "bildats av att smält lava sammanpressades till väldiga klippkupoler precis över jordytan". Och nu börja de bli hett påriktit, jej! :) Vi va ganska trötta så vi va sådär "noou, booring" men sen börja vi ta en massa roliga foton, så till slut hade vi hu kiva som helst! :) På vägen såg vi också våra första vilda hästar! Vi stanna i Tennant Creek staden och Camilla köpte glass till mig. De va ju min födelsedag:) Vi köpe också en kaka för kvällen som vi sku äta:). Men annars eftersom de nya mänskor så kände ja ju int nån. Och eftersom ja va utan kuuluvuus så kunde ingen ringa mig eller skicka viesti. Eftersom ja hade mycke tid att tänka i bussen så tänkte ja på förra födisen. Så underbar va den, me Impuls gulissitz dagen före, vindsurfningn på födisen + ost o vinkväll me NN flickorna i Åbo --> Hunks i ÅD och så min traditionella födisfest som alla underbara brittsar och hemmagänget gör bra! Och så sakna ja lite en födissång av familjen. Var kanske första gången som ja sakna hem påriktit.Ha nog tänkt på er alla, men de va första gången som ja verkligen kände de. Men Camilla på resan gjorde min dag jättebra och ja visste att ni säkert ha kommi ihåg mig så nästa dag blev ja så glad när ja fick alla viestin iställe:) Men ja, vi sov idag i Banka Banka som va ett läger utanför Tennant Creek. De visade en slideshow om Banka Banka vid "baren" (var alltså ett campingområde mitt i ingenstans) och mest om hu de har sina boskap och flyttar dem till typ Indonesien eller vart de nu var. Men de va helt sjutk och se hur de bor mitt i ingenstans och lever lite förr i tiden liv. Efter "filmen" var de middag och plötsligt överraskade hela gruppen mig med "happy birthday sången" och ljus på vår kaka + en annan. SÅ de kändes jättebra. Synnerligen en annorlunda födis än vanligt, men var riktit nöjd med den, tack vare Camilla. Senare hade hon också lämnar ett kort på min dyna så ja kände mig verkligen ihågkommen:) Men hon ha också fira sin födis utomlands utan täckning i telefonen, så hon visste hu de kändes:). Idag fick man välja hu man ville sova, och vi sov i ett "tält-hus" med riktig säng. Rikigt skönt eftersom de blev så ljust på moron och vi fick sova lite längre.

Dag 5:

På morgonen stannade vi och gick upp påett litet berg. Vi såg en orm som hela gruppen gick förbi på 1 meters avstånd. Marc stod o sa "rör inte till vänster, kom bara upp, där finns en orm". Ormen var liten o låg stilla, men efter att alla gick förbi fick vi veta att den e en "death adder" - en av de 5 (åtminstone 10) farligaste ormarna i världen. Om man blir biten så slutar allt o funka, tex. så börja de blöda genom alla "hål" som öron, näsa, ögon... iuu. Men de här bevisar hu relaxed dom e här. i Finland e vi livrädda för hungormen som eventuellt kan skada oss, men eftersom här finns så mycke farligt e attityden "de finns överallt, och är mer rädda för oss, så de bara att leva som vanligt". Helt sjukt! Men kändes tryggt när guiderna visste så mycket! Vi stanna vid Daily Waters Pub som finns mitt i ingenstans. Nu hade vi redan kommit en hel del norrut mot Darwin och klimatet förändrades till mindre öken och mer skog och fukt. Vi simma i poolen (nu var de ren superhett) och åt. På eftermiddag stannade vi i Matarankas "hot springs" som alltså var som en regnskog med heta källor där man kunde simma i underbar skönt och klart vatten. Fast de va varmt vatten kändes de svalkande efter en så het dag. De finns 2 olika sorters krokodiler. Sötvattens- som inte är farliga om man inte bråkar med dem (är typ 1-3 meter långa ändå) och saltvatten som äter en direkt (är lätt 4-5 meter långa). I floden där vi simma i Mataranka fanns de sötvattenkrokodiler. Men kuulemma e de så rädda så de gömmer sig direkt. Sku dock inte vilja se en sån i vattnet! Vi kom till Katharine på kvällen och lagade middag igen. Underbart sköna kvällar när man kan vara i shorts o toppi. Vi sov igen i tält idag för att vi visste att vi i Kakadu ska sova i swagsen igen.

Dag 6 (+7):

Idag började vi dagen med en helikoper färd. Detta måste vi betala skilt för o eftersom ja ren länge ha vilja göra de så måste ja ju göra de nu. Camilla ville först int sätta pengar på de, men vi träffa piloten kvällen före och kolla priserna. De billigaste var för 10 minuter. Låter kort men man hinner se en hel del. Ja fråga va priset "for students from scandinavia" e me en glimt i ögat o han sa at om vi båda kommer så lovar han att köra oss en längre tur. Så Camilla kom me och Brett (ena guiden) och så fick vi åka 15-20 minuter för 10 minuters pris, yay! :) Piloten tog bort dörrarna från helikopterna så gissa om ja hade fjärilar i magen när den svängde och man såg rakt ner mot marken. Jag me mig höjdskräck. Men otroligt fint va de. Och man såg verkligen att vi va mitt i ingenstans. Vi flög över Katharine Gorge, floden dit vi sku o paddla. Otroligt vackert och spänannde. De gick hu bra som helst och efter de for vi o paddla till floden. Där fanns också sötvattenskrokodiler men vi såg inga. När vi paddlat en flod till slut kom vi typ till paradiset. De va helt otroligt, Vi kom till en sandstrand, gick över till nästa flod där man kunde hoppa i de varma vattnet från klipporna och simma i klart vatten. Och de va så varmt o skönt, helt underbart! Stunder man vill minnas hela livet! På eftermiddagen simma vi igen i Edith Falls (låter kanske som att vi simma mycke, men tro mig, de va så hett så man ville verkligen simma mer). Där fanns en skylt att där också kan finnas saltvattenkrokodielr! SKrämmande! Men efteråt fick vi veta att om de sku finnas så sku de direkt äta en, så om alla andra e okej kan man hoppa i:) De måste nämligen bara varna, eftersom de efter "wet season" kan finnas. Hela sommaren e alltså wet season i norra australien då de regnar varje dag och stormar o e hett o fuktit. Så alla vägar förstörs och alla sevärdheter täcks in i vatten. Edith Falls va alltså en sjö man kunde simma över för att gå o sitta i ett vattenfall. Underbart skönt! Vi körde vidare mot Darwin och efter de vanliga toalett+ glasspauserna va vi framme i Darwin. Vårt hostell hade världens party och shit de va konstit att se civilisation och mänskor igen. och bandets musik kändes som oljud när man varit en vecka i lugn o ro. Och när vi kom in i rummet, som var de billigaste var där en massa folk (12 stycken sov där) av vilka flera hade bott flera månader.. Men så paha va de int senare, och vi sov bra. :) Hostellet var helt fint och hade stor pool. VI fick gratis middag från resan, så alla träffades och åt. Det var i en bar så vi stanna där och kolla in Darwin's nattliv. Hade superskoj och ska vi säga som så, att de kändes bra för oss att "get loose" efter outbacken ;). Maria från Danmark och hennes kompis kom också till Darwin så vi träffa dem nästa dag. De gjorde lite kultur men Camilla och jag chilla vi poolen nästan hela dagen.Va överdrivet skönt! Och de va så hett så man orka inte göra så mycke annat. På kvällen gick vi till stranden och åt middagsbuffé me Maria, Camilla och Sophie, nam!:)

Dag 8:

Sista 3-dags resan började med Justin som vår guide. Först blev vi helt störda på att han tala så mycke men i slutet va han helt super! Men vi va trötta efter allt vi upplevt och de tidiga morgnarna. Vi var endast 9 på vår tur, avi vilka 8 va flickor. Så Camilla och jag som hade hoppats på en massa snyggingar fick ju de då inte. Men en rolig grupp va de.:) Vår första stop på en bensinstation hade två krokodiler i burar. Vi fick se när de fick mat. Intressant. De ganska jännä hu man vet exakt hu krokodiler ser ut när man ser så mycket i tv, men ja tror verkligen de va första gången ja påriktit så en krokodil på nära håll (förutom en minikrokodil i Sydney aquarium). Vi stanna vid Mary River och åkte på en krokodilbåtfärd. Vi var alltså i Kakadu National Park som e en bit från Darwin och känd för en massa vilda djur, aboriginkultur och otroliga natursevärdheter. Vi såg en massa krokodiler (både sötvatten + saltvatten) men de låt mest stilla så kivogast sku de ju vara att se när de attackerar nånting. VI såg också en massa speciella fåglar och minikängurun igen. På eftermiddagen stannade vi i ett historiskt art gallery, alltså en promenad med olika bergsmålningar. De va int en lång promenad men shit de va hett. De va verkligen så hett så fast de va helt intressant ville man bara gå in i den luftkonditionerade 4 WD bilen. Men fina landskap såg vi och en massa rök. Aboriginerna eldar nämligen skogen där för att undvika senare skogsbrand. Och de sjuka e att de varje dag tänder på olika områden, ingen vaktar stället men de vet så bra hu vindarna går att de säkert. SÅ gräset brinner men de skadar inte träden. Hu smart e int de. När vi körde till vårt läger så körde vi faktiskt genom en "skogsbrand". Såå intressant och mäktigt när de brann på sidorna av bussen. Vårt outback läger var lite enklare än de tidigare. Hade duschar o wc men inte el att ladda kameran eller utelampa som på de tidigare ställena. Men de ju de vi vill me outback så helt skönt va de. När vi kom var där en Aborigin tant som höll ett föredrag om hu de lever och jagar i området. Hon hade en slide show på en stor screen mitt i skogen (haha, sjukt jo), och så berätta hon allt möjligt. Var supwr intressant att höra och hennes flickor va där så vi kunde fråga frågor av dem med. De jagar en massa också de mindre barnen. De fångar tex sköldpaddor och ormar. Och hon berätta att när de fångat en "fejkorm" som ser ut som en orm med strävt skinn så sätter de ormens huvud i deras mun o "biter" nacken så ormen dör.. iuuu! o där de jagar finns saltvattenkrokodiler men eftersom de gör nån sorts varningstecken före de kommer litar de på att krokodilerna e snälla me dem. Ja får en fiilis att aborginerna e lite som djur ibland med deras unika möjlighet att vara så nära djuren. Ikväll åt vi känguru igen. Ingen svans denna gång utan mer kängurubiffar. Vi sov ute under stjärnorna o nu va de så hett så man kunde ha sovsäcken uppe nästan hela natten. Otroligt!

Dag 9:

På morgonen när vi gick på WC så träffade vi några från vår Alice Spring -Darwin resa. De hade åkt på samma Kakaduresa som vi men en dag tidigare. och plötsligt så kom en av den danska killarna och sa hej. ja blev så chockad att ja int ens kände igen honom förrän efter en stund. Ja visste att de sku ti Fiji men int att de också sku ti Darwin så därför blev ja helt yr. Så Steffen och Anders var plötsligt där. De råka sig att vi hade nästan samma program som de hel dagen så de va kul att träffa dem. Och deras buss hade mer killar (också från vår förra resa) så ja tror att Camilla o ja behövde de för att klara av outbaclen:) hih. Vi börja dagen med en riktig hopp-tur. Vi körde alltså på sandvägar där man måste ha en 4-hjulsdriven bil för att klara sig. Måste köra i djup sand, hoppig hård sand och genom en flod. Så äventyrligt! Och roligt att verkligen hoppa i bilen:) Vi åkte o se Twin Falls som dock inte har någo vatten som rinner under torrsäsongen. Vi åkte dit me en båt o måste sen hoppa på stenar för att komma fram. Man kunde inte simma pga krokodiler men en fin sandstrand va de. Efter de åkte vi vidare till Jim Jim Falls. Denna promenad va lite mer krävande. Inte så lång men man måste verkligen hoppa över stora o små stenar, gå under träd och gud de va hett. Man va ju svettig genast! Minst 40 grader i skuggan. Man kan också gå upp där vattenfallet börjar, men pga av att solen värmer klippan som inte hinner bli kall under natten va där över 60 grader så ja e glad att vi inte gick dit. Vi gick istället till vattnet där vi fick simma. Helt otrolligt. Platsen var ett paradis. Vattenfallet rann ju inte, men de va såå klart vatten (45 meter djupt, och där som vattenfallet slog ner 65 meter). Så ett hål mitt i berget och ack så skönt. Där va också de andra grupperna. Så underbart när vi hade tid att simma. Och de va verkligen skönt!Man kunde också här hoppa från klipporna i vattnet och sola på de varma stenarna. Stunder som får en att orka när de trist o kallt! Efter lunchen åkte vi en längre sträcka och så åkte vi på en annan simtur före kvällen,e ftersom dagens läger inte hade dusch eller rinnande vatten. Ett vattenfall som rann den här gången och en skön simtur i solnedgången. På stigen såg vi en orm och en mycket speciell fågel "rainbow pitter" o på hemvägen megagrodor. Och be bästa var att vår guide visste så mycke så han tog i grodorna o berätta allt möjligt. Lägret var alltså mitt i ingenstans med endast utewc. Fast man ju nog förut ha vari på ställen utan vatten o el så e ja glad över att vi bara va en natt på ett sånt ställe. De så hett o man svettas så mycke så man vill verkligen duscha. Dessutom när man först lagar eld sen mat och sen går på wc så e de int kiva att spara på vatten när man tvättar händerna. Men en jätteskön kväll hade vi me god mat. Ja va dock rikigt super trött så ja ville bara gå i säng. Ja tror att de e eftersom vi hade upplevt så mycke och haft så tidiga morgnar så hjärnan o kroppen helt enkelt blir helt slut efter de. Vi fick testa at spela didgeridoo som e ett aborginskt blåsinstrument. Rikigt outbackliv!



Dag 10:


Sista dagen under vår resa som var skönt avslappnande. Vi var verkligen trötta efter en lång resa. Vi började morgonen med samma ställe där vi simma igår (Maguk/Barramundi Falls) men den här gången ovanför vattenfallet. Eftersom de alltså inte ha gjort dessa platser för turistiga e de klättring som gäller när man vill simma. Så om man på nå konstit sätt int sku ha hett ren före, så får man nog på vägen. De va underbara små "hål" där vi simma me klart vatten. Man kunde hoppa i i ett hål(en bassäng) och så fanns de typ 1,5 meter under vattnet ett hål man dök igenom o så kom man upp i nästa "bassäng" Superskoj" Ni vet ju att ja tycker om att simma o sånt här ju e spännande, men ja måst säga att ja nog e lite skraj när man vet att man dyker under ett berg! Och de djupt. Men int gör man ju galna saker heller, så nog tänker ja mycke före ja gör de, o int sku de sätta en o göra de om de int sku veta att man klarar de. En annan grupp kom dig o där va en guide som visa et annat hål man kan dyka igneom. Han va aborigin och dök genom de flera gånger. Men de va typ 2-3 meter under vattnet och såg lite skrämmande ut uppifrån. Dessutom va de svårt att se de + att man måste börja i ett litet vattenfall. Så ja blev lite skraj. Men sen kom en som hade simglasögon och då såg man ju klart i vattnet. Men ändå va de ganska djupt o lite skrämmande att dyka under berget. Nog för att ja visste att ja kan dyka långt och de knappast va svårt, men ändå, tanken att man dyker under berg o sten! Men efter att ett par andra gjort de, o guiden verkligen kollade noga när alla gjorde de så måste ja ju bara. o vitsi de va coolt! man såg en hel undervattensvärld där nere, och fiskar som simma! faktiskt fint! Vi körde hem på gamla vägen "Old Darwin Road" som nog va relativgt bra. Såg en massa vilda hästar (finns väl typ 300 000 som släppts fria efter världskrigen). Och ett föl såg vi också! Vi stanna på vägen i en Art gallery igen, och såg också en orm och en babykrokodil där. När vi kom till Darwin gick vi på middag me några från gruppen men sedan i tid i säng. Vi var helt enkelt så dödströtta och hade tidig morgon igen nästa dag:)

Maguk



Back to Sydney:

Vår underbara resa var över. Kändes just lämpligt. Vår taxi som sku köra Camilla, Maria + kompis o mig till flygfältet kl. 7 kom aldrig. De sa att den nog på kommande men visste inte när. Typiskt! mn som tur va där en annan man som vänta på taxi o eftersom hans firma betala resan så fick vi åka gratis:). På flygfältet var de långa köer o lite kaotiskt i incheckningen. Någon hade fått fel biljett så alla sku också kolla igenom bilejtterna. Ett flyg var sönder så ett tidigare flyg tog "vår flygmaskin" o vi fick vänta på att de lagagdes. Hade inget emot de eftersom vi åt morgonmål tisammans o tala om resorna. Men de ändå aldrig skoj att vänta en timme extra på att motorn e sönder, sådär när man vet hu mycke olyckor de ha vari på sistone,. Nåjaa vi kom äntligen iväg, ja va riktigt på gott humör o levde hela tiden på no worries attityden:) Men ett äventyr sku de bli o en låååång dag! Ja kommer ihåg hu ja skämta på moron om hu de påminde om 911 filmen eftersom dagen var så fin. VI satt längst bak i flyget, bredvid mig en Australiensisk man och Camilla. Just när planets säkerhetsbältslampa släcktes sprang personalen till en man längre fram i planet. Såg inte så mycket, men en flygvärdinna sprang (vilket de typ aldirg gör) bak i planet o sa "tissues tissues". Så nånting hade hänt. Eftersom vi satt längst bak så kunde vi försöka tjulyssna va som hände o så fråga vi också. En man hade skurit sig själv men flygvärdinnan visste inte me vad. Men int visste vi om de va han själv eller inte. Vi trodde länge at de var någon äldre man som lätt börjar blöda och som hade tunnt skinn. SÅ vi blev oroliga att hoppas han e okej. Ingen visste riktit va som hände men min aussieman sa at "vi vänder om". Och rätt hade han. Efter en halv timme uppe så måste hela planet vände tibax til Darwin för landing. Vi trodde att han höll på att blöda till döds eller nå när så många mänskor va omkring honom. MEN vi fråga igen o försökte tjuvlyssna, o speciellt efter att de sa att "please stay seated with seatbelts on when healthprofessionals, police and security come". O vi va ba "security?". Så vi fråga igen o försökte få reda på va de va. Viss fakta fick vi veta senare först. Men alltså de va en man som va mentalt sjuk som hade försökt bryta in till cockpiten med en eltandborste. När han inte klara av de bestämde han sig för att skära sin handled upp istället. Och så börja han hota personalen och därför måste de vända om eftersom han va nån sorts wannabe terrorist. Inte för att han blödde. Och därför va där så mycke mänskor eftersom 3 personer höll honom ner på stolen och resten skötte hans arm. Världens drama! Men nåjaa, åtmsitnoen så höll han sig lugn o ja hörde som sagt inge skrik eller våld, utan han satt stilla på platsen. Okej, landningen gick fint, men eftersom planet var för tungt för att landa med all bensin kan de skada motorn, så de måste göra en helt ny kontroll av planet. Vi satt inne o vänta o såg när security förde bort mannen. O som tur tog de också bort hans bagage! De som satt nära honom o hjälpte i "olyckan" sku intervjuas så vi fick vänta ca en timme till. Men som sagt No worries- de enda ja hade bråttom till va till hunter valley me logopeditjejsen. Planen va att komma hem 3 tiden o sen åka runt 7. Så ja sku ha tid att packa om o kanske tvätta kläder. Vi hade alltså ett billigt flygbolag, under quantas, sådär som typ ryan air. Så maten sku ha kosta skillt. Men pga av försenignarna va all dricka o snack gratis. Inte maten dock, men när hon fråga va vi ville ha så va vis sådär "hmm, is that free? yes would you like a muffin?" o så va vi sådär "saltit? nötter, chips" så de sluta me att vi mådde dåligt av all gratis snusksnack vi åt:) Men roligt hade vi o de va ju gratis!:) Så sen när vi äntligen va i Sydney 3-4 timmar försenade o ja va ganska hungrig funderade vi var min andra väska var. Min ena ryggsäck (me alla smutsiga outback varma kläder) kom men den andra kom aldirg. men där va många andra som också vänta på sina saker,. Men när "bagagesnurran"stängdes förstod vi att nåt var fel o gick o fråga. Stackars flickan i receptionen visste ingenting utan hade 20 nervösa passagerare iställe som fråga var bagaget var. Ingen hade meddelat Sydney, men iom den extra landningen så var planet för tungt för att resa på nytt (konsit ja vet). Så de bestämde att istället för att vänta en längre stund eller byta plan så tog de ut en container me bagage, av varav min väska var en. Typiskt! Men som tur fanns den nånstans. En del personer blev lessna o hade bråttom vidare, men ja va no worries o vänta till nästan sist. Alla sku i tur o ordning "beställa" väskan hem eller nånstans. Så ja beställde den ti hunter valley. SÅ halv 7 var ja redo att åka hem. Hann hem för 5 minuter o tog ett par rena kläder (hade int ens så mycke rena kläder hemma eftersom ja hade de flesta skjortorna me), men så sprang ja vidare o träffa Kim som sku köra till Hunter Valley. Skriver om veckoslutet i hunter valley i ett annat inlägg. Hur som helst så hade ja en av de bästa resorna i mitt liv. Träffa så mycke nya mänskor från olika kulturer o ställen. Och såg de mest otroliga platserna. Tänkte ofta på min familj om hur de sku gilla ställena eftersom ja fick lite sådär islandsfiilis iom de underbara naturupplevelserna. Men 2 veckor e just passligt, längre sku ha blivi ganska tungt. De som känner mig vet också att när man måst packa väskan varje dag för flytt kan man int sprida ut sig så mycke-- elller kan man? Jo!:) men mer jobb. Så skönt att vara hemma nu med klädksåp :) Under min 5 minuter långa vistelse hemma hann ja se mina brev från finland, tack camilla o rea (+sebbe) de gjorde verkligen min dag efter en så lång dag i flyget! Och tack för alla mail och meddelanden på facebook om min födelsedag. Känns verkligen kiva att veta att så många kom ihåg mig! Stora kramar - ja tänker på er !